Information om nya regler i sjukförsäkringen
10/9, 2008 kl. 18:15Hösten 1997 började antalet sjukskrivningar att öka kraftigt. Det finns ingen enskild orsak utan det var flera samverkande faktorer som tillsammans ledde till de ökade sjuktalen. Det var inte frågan om någon epidemi och inte heller fanns någon annan medicinsk förklaring. Men det skedde samtidigt en förändring i arbetslivet, allt färre skulle göra allt mer. De största neddragningarna skedde främst inom offentlig verksamhet och det drabbade i huvudsak kvinnor. Alliansregeringen har analyserat situationen och kommit fram till att det behövs en revidering av de aktuella lagarna och reglerna. Beslutet togs sedan av riksdagen och propositionen heter 2007/08:136.
Syftet med den nya lagen är att både effektivisera sjukskrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Regeringen vill öka tempot i handläggningen hos sjukvården och Försäkringskassan. Det nuvarande arbetssättet med långa väntetider inom vården tillsammans med långa handläggningstider hos Försäkringskassan anses ha bidragit till att permanenta utanförskapet för många.
I Gästrikland var den 1/7 ca 600 långtidssjukskrivna av totalt ca 2 200 sjukskrivna. Till det kommer ca 2 000 med tidsbegränsad sjukersättning (tidigare sjukpension).
Ca 450 hade så kallat aktivitetsersättning, en ökning med 50 procent sedan 2004. De flesta med aktivitetsersättning är yngre människor varav en del varit tillfälligt ute på arbetsmarknaden. Gemensamt för de flesta är en negativ trend med psykisk ohälsa på grund av att man mår dåligt av arbetslöshet och rundvandring mellan Arbetsförmedling, Försäkringskassa etc.
Ca 16 000 har permanent sjukersättning i Gävleborgs Län, en minskning från 20 000. Endast ca 1 procent i den här gruppen återgår i arbete.
Den största förändringen är att sjukpenningen begränsas till 364 dagar under en period (ramtid) på 450 dagar. Det hjälper inte att tillfälligt friskskriva sig och gå tillbaka till arbetet för att sedan sjukskriva sig igen. Ersättningen under den här perioden är 80 procent av arbetsinkomsten.
Om man har en mycket allvarlig sjukdom kan man ansöka om ytterligare förlängning men då skall det handla om neurologiska sjukdomar, ALS, väntan på organtransplantation mm. Det finns då ingen tidsgräns för hur länge man kan få fortsattsjukpenning och ersättningen under förlängningen är 80 procent.
Man kan även i andra fall förlänga sjukpenningen i ytterligare max 550 dagar om arbetsförmågan fortfarande är nedsatt på grund av sjukdom. Ersättningen är då 75 procent under förlängningen.
Hittills har 3 000 ansökningar i hela landet kommit in varav endast 10 procent blev godkända. Den som får avslag på sin ansökan har möjlighet att överklaga till Länsrätten och vidare till Kammarrätten.
Här blev det en diskussion om den bedömning som görs av Försäkringskassans läkare med tanke på att läkaren inte träffar patienten. Men det som bedöms är den sjukskrivande läkarens intyg och om den medicinska bedömningen är giltig för sjukskrivning.
Om man har en anställning kallas sättet att bedöma rätten till sjukersättning för ”rehabiliteringskedjan”.
Dag 1-90
Under de första 90 dagarna bedöms om personen kan klara av sitt vanliga arbete, eventuellt efter någon form av anpassning. Man har endast rätt till sjukpenning om man varken kan utföra det vanliga arbetet eller något annat arbete som arbetsgivaren kan erbjuda.
Dag 91-180
Efter 90 dagar har man bara rätt till sjukpenning om man inte kan göra något arbete alls hos arbetsgivaren. Om det finns risk för att man inte kan gå tillbaka till arbete hos arbetsgivaren före dag 181 kan Försäkringskassan hjälpa till med att kontakta Arbetsförmedlingen. Då kan man söka nytt jobb samtidigt som man har kvar både sin sjukpenning och sin anställning. Man har rätt att tacka nej till detta.
Dag 181-365
Om man inte kan gå tillbaka till arbetet efter 180 dagar fortsätter Försäkringskassan att undersöka om det finns något annat som den sjukskrivne klarar på arbetsmarknaden. Om bedömningen är att det finns andra arbeten som den sjukskrivne klarar av har man inte rätt till fortsatt sjukpenning. Detta gäller dock inte om det är sannolikt att man kommer att kunna gå tillbaka till arbete hos arbetsgivaren.
Efter dag 365
Från dag 366 skall arbetsförmågan bedömas i förhållande till hela arbetsmarknaden.
Summa sjukperioder
Om man arbetat kortare tid än 90 dagar (inklusive helgdagar) mellan två sjukperioder läggs perioderna ihop, vilket kan betyda att arbetsförmågan bedöms redan från början.
De nya reglerna börjar gälla den 1 januari för den som blev sjuk före 1/7 2008. För den som blivit sjuk efter den 1/7 gäller de nya reglerna direkt.
Tidsbegränsad sjukersättning
Gäller personer 30-64 år
De nya reglerna innebär också att den tidsbegränsade sjukersättningen upphör. Den som redan är beviljad sådan ersättning och fortfarande uppfyller villkoren behåller sin ersättning för den beviljade perioden. Om arbetsoförmågan fortfarande är nedsatt när perioden tar slut finns det övergångsregler som gör att de äldre reglerna kan tillämpas, dock längst till 31/12 2012.
Regeringen har skjutit till extra miljarder för att sjukvården skall kunna erbjuda kortare väntetider och erbjuda rätt behandling. Det kommer också med ett nytt lagförslag bli möjligt för företagshälsovården att starta hälsocentral och man kommer att vidareutbilda läkare för att öka kapaciteten inom sjukvården. Om någon ansöker om att starta en hälsocentral har landstinget rätt att överklaga beslutet, men i slutänden räknar man med att de som är kvalificerade ändå får starta, men det är Landstinget som skall betala.
När det gäller rehabilitering har Försäkringskassan ansvar för samordning och bedömning av behovet, men inget ansvar för själva utförandet.
Mer info: http://www.forsakringskassan.se
Monika Engblom, ansvarig för Svenskt Näringslivs Försäkringsinformation, informerade om sitt uppdrag att informera, utbilda, ge rådgivning och ansvara för informationsmaterial.
Enligt Monika blir det ingen större skillnad för arbetsgivarna med de nya reglerna. Men det kommer att bli en snabbare handläggning. Det blir även ännu viktigare att dokumentera
Rekommendation till arbetsgivare:
● ta kontakt med anställda som har tidsbegränsad sjukersättning och ta reda på det aktuella läget
● kontakta er arbetsgivarorganisation för att kontrollera det arbetsrättsliga läget
● dokumentera alla åtgärder och samtal som rör sjukskrivna
● om man uttömt alla möjligheter att ordna arbetsuppgifter för anställda med tidsbegränsad sjukersättning kan det bli aktuellt att se över om man kan avsluta anställningen. I det läget kan det vara avgörande om man skött dokumentationen eftersom ärendet kan hamna i Arbetsdomstolen
Mer information: http://www.svensktnaringsliv.se/forsakring
Denna artikel är publicerad på Hälsa Sverige - Hälsomagasinet där alla får vara med via SvenskPress.se.
Se villkor här »
Kommentarer
Ingen har ännu kommenterat denna artikel, du kan bli den första!