Professorn i medicinsk kemi och fysik vid Lunds universitet, Charlotte Erlanson-Albertsson, har under 40 år forskat på aptitkontroll och vad som styr hunger och mättnad.

Redan på 1980-talet upptäckte Charlotte att våra mättnadshormoner och hungerhormoner bor i tarmen. Hennes observationer ledde henne fram till att överviktiga personer tycktes alla ha mindre mättnadshormoner än de som var normalviktiga och smala.

– Jag förstod att jag var något på spåren och började leta efter ett naturligt ämne som kunde stimulera mättnadshormonerna. För det är ju så att om vi är mätta, då äter vi inte, men när vi är hungriga då äter vi tills vi är mätta. Hunger är en stark biologisk kraft som styrs av hormoner, och den är svår att stoppa, säger Charlotte som berättar att hon redan hade ett syntetiskt ämne som kunde stimulera mättnadshormonerna men eftersom man inte riktigt vet var ett sådant ämne tar vägen i kroppen eller om det kunde ge biverkningar så var hennes fokus att hitta ämnet i naturen.

Och det gjorde hon till slut. Ett samtal runt middagsbordet med maken löste gåtan. Charlottes man forskade på gröna växter och berättade att det fanns ett ämne i spenat som gav mättnad.

I boken, Den smala lyckan – Professorn med nyckeln till viktnedgång, skriven av Kureras reporter Inger Palm beskrivs Charlottes forskning på aptitkontroll, mättnadshormoner och hur man via ett spenatextrakt kan få hjälp att bli mätt och låta bli småätande när man valt att ändra livsstil och börja välja en hälsosammare kost.

Boken tar även upp allt från snabbmatskulturens etablering i Sverige, om varför dieter inte fungerar och att övervikt inte handlar om dålig karaktär. Den handlar förstås om vad nyckeln till ett sunt matbeteende är.

 

En smygande överviktsepidemi

 Under 1970-talet var de allra flesta smala. Visst fanns det en och annan som var lite rund, men personer med fetma var ytterst sällsynta. När vi gled över i 1980-talet blev vår värld snabbt förändrad. Den stora förändringen märktes tydligt i våra nya matvanor, och ganska så snart – runt midjan. Sverige och svenskarna mådde oför-skämt bra under 1980-talet och det var knappast någon som misstänkte att den förändrade livsstilen skulle bli starten på en fetmaepidemi, säger Charlotte.

På 80-talet när snabbmatsrestaurangerna kom till Sverige, en livsstil som lade grunden till en viktökning som förhoppningsvis nått sin kulmen.

När forskarna fördjupade oss i statistik under 1990-talet kunde de besvärligt nog läsa att folksjukdomar som diabetes, hjärt-kärl-problem och depression hade ökat.

– Det mest belönande för våra hjärnor är kombinationen av fett och socker. Men det är sockret som dominerar, det ger mer belöning än fett. Så fort vi känner smaken av socker tycker vi att det är gott. Att äta pommes frites med dressing och dricka en söt läsk ger ett snabbt och direkt belönande dopaminpåslag. Då är det svårt att sluta tugga. Hjärnan ropar efter mer och den signalen är stark, säger Charlotte.

Dieter fungerar oftast inte på sikt

Fel mat gör oss helt enkelt sjuka, och i spåren av den förståelsen uppstod en rad olika dieter. LCHF, 8/800, 5:2-dieten, periodisk fasta och så vidare.

– Jag tror att det är vanligt att vi satsar på en diet och om den inte fungerar så väljer vi en ny. Ofta med samma utgång – vi går upp de nerbantade kilona igen och sedan är det tyvärr lika vanligt att vi lägger på oss några kilo till. Det vill säga, vi blir jojobantare, och det tycker inte kroppen alls om. När vi går på en svältdiet sparar kroppen på energi och när vi inte lyckas hålla oss till en snål kalorirestriktion och faller tillbaka till gamla matvanor igen, då suger kroppen åt sig kalorierna. Det gör att vi oftast ganska snabbt går tillbaka till den vikt vi kämpade så hårt att bli av med, förklara Charlotte.

Med andra ord kan vi inte banta bort övervikt, vi ska äta bort den genom att ge kroppen den näring kroppen behöver. Det handlar om att äta när vi är hungriga och sluta äta när vi är mätta. När vi äter mat med mycket fett och socker överaktiveras belöningssystemet. Vi känner sedan mer sug efter att äta och vi tappar finkänsligheten att känna riktig hunger och riktig mättnad. Det allra viktigaste är att lära sig att lyssna på kroppen. Att försöka förstå den och att lära sig av den. Det kan vara svårt att bryta ett invant matbeteende som i längden skadar, eftersom hjärnan lyssnar på och styrs av hormoner.

 

Psykofarmaka blockerar mättnadshormoner

När Charlotte och hennes forskarteam startade sin forskning på thylakoiderna i spenat fann man att en dos på minst fem gram av extraktet gav en mättnadskänsla sex timmar efter en måltid. Det tog ibland helt bort sötsuget och för en del minskade det avsevärt.

Eftersom kroppen inte kan ta upp thylakoiderna i spenaten så fick lundaforskaren hjälp att skapa ett kosttillskott.  Spenatextrakt extraheras i en speciell process från de färska spenatbladen, det behövs 100 gram spenat för att tillverka fem gram aktivt extrakt.

– Cellväggarna i spenatbladen innehåller cellulosa och vår matsmältning kan inte bryta ner dem så att thylakoiderna, de verksamma ämnena, blir tillgängliga. Därför kan det vara svårt att få samma effekt av att tugga på spenat, förklarar Charlotte.

2020 jobbade Charlotte tillsammans med en psykiatriker i Västerås som rekryterade sina patienter till en studie där både män och kvinnor, som stod under behandling med psykofarmaka, fick spenatextraktet.

Psykofarmaka blockerar mättnadshormoner, vilket gör att patienter som tar medicinen äter mer. Förutom övervikt kan det leda till hjärt-kärlproblem och därmed en för tidig död.

– Det är fler kvinnor än män som äter antidepressiv medicin. Att självkänslan går ner i takt med att patienterna lägger på sig kilon, det är vanligt. I den här studien kunde vi visa att spenatextraktet fungerar även för de som äter antidepressiv medicin. Vi har sett att fem gram spenatextrakt är en lagom dos och att den kan aktivera belöningssystemet så att den drabbade slutar att äta för mycket och inte heller har lust till salt, sött och fett. Vissa som har ett starkt sug, men också väger mer, kan behöva en högre dos, säger Charlotte.

 

Sluta känna dåligt samvete

Spenatextraktet kan också hjälpa oss att tygla den psykologiska hungern, glädjehungern, och aktivera andra belöningssignaler utan att vi måste äta. Det betyder att vi kanske inte alls vill ha en chokladbit efter maten eller vid fikarasten på eftermiddagen, men det kan också betyda att vi låter oss nöja med en liten bit choklad istället för en hel chokladkaka.

– Det finns forskning som antyder att en känsla av tomhet kan sätta igång hunger. Även känslan av otillfredsställelse kan stimulera hunger. Då är vi tillbaka till den tid när vi var nyfödda och fick bröstmjölk av mamma. Det söta gav en omedelbar belöning och det gjorde även känslan av att vara i mammas famn och känna samhörighet och närhet.

Övervikt handlar alltså inte om disciplin och dålig karaktär. Så alla överviktiga kan sluta känna dåligt samvete.

Av Inger Palm

Boken finns i nätbokhandeln men också att beställa direkt av författaren: inger@mandarinmedia.se

www.mandarinmedia.se