Det var några veckor före jul som jag fick för mig att jag skulle göra egen korv. Jag gick till min lokala second hand-affär och köpte mig en begagnad köttkvarn med korvhorn, laddade kylen med svinfjälster och satte mig vid datorn för att leta information. Som vid så många andra tillfällen fick jag nu exempel på hur ord kan tappa sin ursprungliga mening och i var och varannan mans mun och öra har en helt annan betydelse. När jag sökte på ordet ”korvstoppning” handlade över hälften av träffarna om (o)pedagogiska inlärningsmetoder.

Jag, mamma och farmor bestämde oss för att ha en korvstoppardag då vi skulle se hur min nya leksak fungerade. Sagt och gjort, vi inhandlade massor av kött och andra ingredienser, malde ihop fem olika färsfyllningar, med vilka jag matade maskinen medan mamma hanterade fjälstret. Vi tryckte ut metervis med korv och slogs av hur enkelt det faktiskt var. När vi sedan satte oss att spisa blev vi saliga över hur fantastiskt goda korvarna faktiskt blev (utom möjligtvis en nötkötts- och chokladkorv som mamma hade fått för sig att göra). Ett tag funderade jag allvarligt på att starta en korvfabrik, men tänkte att det är nog en väldans massa regler och krångel om man ska syssla med livsmedel, så jag lät bli.

Korven är en genialisk uppfinning från tusentals år tillbaka, då människors möjlighet att konservera kött var begränsade – vad bättre än att ta ”skivspillet”, blanda med salt och kryddor och trycka ner i svintarmar? Trots att konserveringsargumentet inte är gångbart idag, måste man ändå säga att korven är fantastisk. Du kan fylla en korv i princip med vad som helst och du har full kontroll över vad den innehåller. Korven är ju annars primadonnan i diskussioner om halvfabrikat och suspekta innehållsdeklarationer och trots att det kan vara barnsligt gott med hot dogs är det svårt att med bara smaklökarna hitta någon direkt korrelation till det ursprungliga köttet.

Fördelarna med korvstoppning är sålunda stora även för gemene man. Vare sig man gör det för att bli av med rester eller för att imponera på vännerna med en kväll i korvprovningens tecken så är korvstoppning både roligt och givande. Och det allra bästa – om fjälstrena går sönder, om det blir pannkaka av alltihop eller om du helt enkelt inte orkar mer så kan du alltid steka köttbullar av färsen…

Nedan följer instruktioner om hur man går tillväga i korvstoppandets ädla konst och recept på min örtiga fläskkorv. Sommartid kan korven gärna serveras på somrigt vis med en sval och fräsch pastasallad, men under de kyligare årstiderna, eller om man helt enkelt vill ha en stabbigare måltid, passar den allra bäst med smörigt potatismos och brunkål på burk.

Korvstoppning

Inhandla svinfjälster och lägg i blöt dagen innan korvstoppningen.
Gör i ordning alla ingredienserna – en eller flera typer av kött, några skivor bröd och smaktillsatser – skär allt i bitar och blanda ihop i en stor skål.
Kör allt igenom köttkvarnen en gång. Har du ingen köttkvarn, så går det säkert bra med någon typ av matberedare.
Arbeta därefter färsen för hand så att den blandas ordentligt.
Ta bort köttkvarnens hålskiva, sätt på korvhornet och trä upp fjälstret på hornet – 1 meter åt gången är ganska hanterbart till att börja med. Tänk på att lämna någon decimeter hängandes, men knyt inte ihop änden än. Har man inget korvhorn så går det naturligtvis att stoppa för hand.
Nu är det bara att köra igång maskinen och trycka ut färsen i fjälstret. Ta det varligt och undvik de oundvikliga luftbubblorna. Knyt sedan lagom långa korvar, antingen med korven själv eller med hushållssnöre.
Frys in de korvar som inte skall ätas och tillaga de som ätas skall.
Man kan naturligtvis välja själv om man vill koka, steka eller grilla korven, men jag rekommenderar absolut de två senare. Jag brukar lägga korven i en gallerform och ugnssteka i 200 i 30 minuter.

Örtig fläskkorv med oliver

Ingredienser:
Ca 1 kg fläskkött (grytbitar, skinkstek el.dyl.)
1 paket bacon
1 gul lök
3 stora vitlöksklyftor
4 skivor vitt bröd
10-15 kärnfria svarta och gröna oliver
3 tsk salt
svartpeppar
1 msk salvia
1 msk timjan